BBIC – Barns behov i centrum

BBIC används i socialtjänsten för att bedöma barnets behov av skydd. BBIC ger vägledning utifrån nio grundläggande principer som genomsyrar arbetet och BBIC-triangeln som beskriver risk- och skyddsfaktorer.

Nio grundprinciper genomsyrar arbetet

BBIC lyfter fram barnets rättigheter och barnets bästa, att barnet behöver ses i ett helhetsperspektiv, att samverkan är en förutsättning för ett bra socialt arbete, vikten av att använda kunskap och att utveckla arbetet vidare.

Arbetet med BBIC ska:

1. Utgå från barnets rättigheter.
2. Låta barnets bästa vara avgörande.
3. Sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn.
4. Ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation.
5. Göra barnet, familjen och nätverket delaktiga.
6. Ske i samverkan med andra professioner och verksamheter.
7. Bygga på en evidensbaserad praktik.
8. Motverka svårigheter och förstärka resurser.
9. Systematiskt följa barnet och insatserna.

Utgå från barnets rättigheter

Sverige har skyldighet att folkrättsligt följa barnkonventionen, vilket innebär att hela den offentliga sektorn och dess anställda representanter ska respektera, skydda och uppfylla barnkonventionen.

Låta barnets bästa vara avgörande

Vid alla åtgärder som rör barn ska socialtjänsten särskilt beakta barnets bästa. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.

Sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn

Alla barn har samma rättigheter. Varje barn behöver stöd anpassat efter sin speciella situation. Barn som behöver stöd och skydd från socialtjänsten ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen inneboende förutsättning.

Ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation

Barn ska ses i sitt sammanhang och det är viktigt att ta hjälp av personer som finns runt barnet. Med hjälp av en så kallad ekologisk förklaringsmodell där barnet är placerat i centrum blir samspelet mellan faktorer i barnets miljö tydligt.

Göra barnet, familjen och nätverket delaktiga

En förutsättning för ett helhetsperspektiv är samarbete mellan barnet, familjen och nätverket runt omkring. Viktigt att se till att skapa möjligheter för delaktighet.

Samverkan med andra professioner och verksamheter

Genom samverkan ska aktörer inom olika verksamheter säkerställa barnets rättigheter. Samverkan behöver organiseras såväl på ett övergripande plan som på ett individuellt plan runt barnet och familjen.

Socialtjänsten och vissa övriga myndigheter har lagstadgad skyldighet att samverka när barn far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten är dessutom skyldig att samverka med organisationer och andra som berörs.

Evidensbaserad praktik

Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Vård och omsorg ska bygga på bästa möjliga kunskap hämtad från forskning, från den enskilde och från praktiken. Beslutsgrunderna ska redovisas öppet.

Motverka svårigheter och förstärka resurser

Medvetenhet om risk- och skyddsfaktorer är ett sätt att bättre förstå barnets situation och för att kunna ge barnet rätt stöd och hjälp. Det kräver en allsidig kunskap om barns utveckling, föräldrars förmåga och hur olika faktorer kan påverka barnet. Förståelse för att det kan finnas variationer både i barnets utveckling och i föräldrars förmåga är också viktigt.

Systematiskt följa barnet och insatserna

Beslut och åtgärder som rör barnet ska följas upp och utvärderas.

Systematisk uppföljning innebär att arbetet med enskilda barn dokumenteras för att kunna följas upp. Informationen kan också sammanställas på gruppnivå för att kunna utveckla och förbättra verksamheten.